Norrländsk kändis - Ingemar Stenmark

Tjänare alla glada norrlänningar! Nu är det jag Sandra som ska skriva ett inlägg om en norrländsk kändis. Jag kan börja med att säga att det inte var ett lätt val eftersom att Norrland är så stor och har haft så många duktiga kändisar genom tiderna, speciellt inom vintersporterna. Det tror jag beror på klimatet, men just därför har jag valt en av tidernas främsta alpina skidåkare. Han föddes år 1956 i Joesjö nära Tärnaby som ligger i Lappland, Sveriges nordligaste och största landskap, väldigt nära norska gränsen. Hans namn är Ingemar Stenmark och han har tagit hela två OS-guld samma år, 1980, i Lake Placid. Under hans 16 års långa aktiva karriär har han även vunnit 5 VM-guld och massor av världscupssegrar plus total världscupen några år i rad. När Ingemar Stenmark skulle åka fick han hela Sverige att stanna av, i skolorna tog man in en TV i klassrummen eller så fick man gå iväg för att titta när han skulle åka. Samma sak hände på arbetena och ute på gatorna gick folk till närmaste teve. Det är väldigt häftigt att ett helt land kunde engagera sig och stanna av så pass på grund av en ända idrottsperson. Själv försökte han bara följa sin egen dröm från barndomen. men det räckte för han var väldigt populär hos hela svenskafolket och har därmed fått ta emot flera utmärkelser som Victoriastipendiet, Jerringpriset, svenska dagbladets guldmedalj och idrottsakademins idrottspris bland flera.

Ingemar Stenmarks norrländska dialekt hörs idag när han pratar fast den var ännu tydligare när han var yngre och i början av sin karriär, sen har den bara slätats ut mer och mer. När jag har lyssnat på hans tidiga intervjuer svarar Ingemar kort och rakt på sak, bara specifikt på vad de frågar om inget mer, vilket är lite av stereotypen av en norrlänning. Oftast verkar han även väldigt lugn, vill säga en annan typisk bild av norrlänningar som jag har fått. Det speciella när han pratar är att han hugger av orden och uttalar långa vokaler. Det kan man säga är två av norrlandsdialektens särdrag. //Sandra

Videoklippet

Tjänare! Nu har det äntligen blivit dags att publicera vårat videoklipp på bloggen. Vi har filmat en intervju där två reportrar följer med två norrlänningar på en älgjakt. Tyvärr så blev inte ljudet som tänkt så man hör knappt vad vi säger eftersom att det blåser så mycket. Det har varit svårt att göra en kort film tycker jag för vi har knappt gjort det tidigare, plus att tiden var knapp. /Sandra

http://www.youtube.com/watch?v=y0zZb0cNUwU&feature=youtube_gdata">

Norrländska kändisar

Tjänare alla glada Norrläningar! Idag har vi kommit till den roligaste punkten tycker jag själv, vi ska skriva om norrländska kändisar. Jag heter Edvin och jag ska skriva om en sportjournalist som heter Erik Niva. Erik Niva är född 28 November 1978 i Malmberget uppe i Norrland. Erik Niva jobbar på Viasat Studion där han pratar om fotboll, helt enkelt. Han jobbar även på sporten på Aftonbladet och där skriver han istället om fotboll. 2012 så fick Erik Niva priset årets Sportjournalist. Man hör väldigt tydligt när man lyssnar på Erik Niva att han kommer från Norrland. När han pratar så pratar han väldigt långsamt och hans uttal är speciellt, det låter som att han säger vokalerna längre och då låter det lite speciellt. Själv så tycker jag att Erik Niva är en väldigt duktig sportjournalist för han kan väldigt mycket om fotboll och det är roligt att lyssna på honom. Det här var det sista jag skrev om Norrland det är faktiskt lite tråkigt. Jag hoppas ni har fått reda på lite fakta om Norrland. Hej då Bloggen vi ses någon annan gång./ Edvin

Samer

Norrland täcker nästan halva Sverige, vilket gör att norrländskan varieras otroligt mycket. Det finns små dialektsskillnader, och så finns dialekter som är omöjliga att förstå för oss som pratar riksdagssvenska, samiska till exempel (som egentligen är ett eget språk). I Sverige finns det ungefär 20 000 samer, men nio olika ”varieteter” (variationer, ungefär som dialekter) som alla skiljer sig väldigt mycket. Man säger att sydsamiskan och nordssamiskan skiljer sig lika mycket som svenskan och isländskan, vilket får en att förstå hur stor skillnad det verkligen är.
   Sameland täcker Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Samerna i Sverige är svenska medborgare, men har sin egen kultur och sitt eget språk. De flesta svenska samerna bor i Lappland, där de är integrerade i samhället och går i vanliga skolor m.m. Min släkt på pappas sida kommer alla ifrån Norrland. De växte upp i Malmberget i närheten av Kiruna där många samer bodde. Där talade samerna både svenska och samiska, men i många delar av Sameland talar man bara samiska. Samiska är ett finsk-urgiskt språk, (urgiska är språk runtom Uralbergen, så som ryska och ungerska), så egentligen har samiskan inte så mycket med norrländskan att göra. Men jag tycker ändå det är viktigt att uppmärksamma samiskan eftersom Norrland påverkas mycket av samerna, trots att det är en minoritetsgrupp. Som vi nämnt i ett tidigare inlägg finns det många dialekter som är inspirerade av samiskan, dessa dialekter räknas som nybyggarmål. Trots samiskans urgiska rötter finns det ändå många ord som liknar svenskan, exempelvis ullo (ull) och dorske (torsk). /Britta

  

norrländskans ursprung och historia

tjänare, nu är det dags att lägga ut en till blogg och idag ska vi blogga om Norrlands måls rötter och historia. Före Vikinga tiden så påverkades den mycket av den västnordiska dialekten och den växelverkan fortsatte på medeltiden. fast senare så har Norrlands måls dialekt påverkats ganska mycket av den Norska dialekten, men egentligen härstammar det Norrländska målet från den äldre Uppsvenska och man märker fortfarande att norrländska härstammar därifrån. Anledningen till att norrländskan i från början härstammar från uppsvenskan beror på att kungen på 1600-talet ville ha makten över en större yta och ville tjäna mer pengar. Därför gav han de arbetslösa i Sverige en bit mark att starta ett jordbruk och bo på i norrland där det bodde välldigt lite människor. När de ny inflyttade bönderna i norrland tjänade pengar så var de tvungna att betala skatt till kungen och det var därför kungen gav de arbetslösa marken gratis. Så ibörjan pratade de flesta norrlänningar uppsvenska men senare så utvecklas språket efter deras omgivning och efter dem själva.

Norrländska dialekter! Typiska ortsmål

Tjänare alla glada norrlänningar! Idag är det en speciell dag för idag ska jag och min kompis Sandra skriva om olika ortsmål och det ska bli super kul. Det vi har hittat om olika ortsmål är att man pratar olika dialekter i olika orter. Jag Edvin ska skriva om två olika ortsmål och det är Kalixmål och Lulemål. Luleå ligger i östra norrland och det som tillhör Lulemål är Luleå och Boden. Luleå är ett ganska så stort område i norrland. Luleå använder väldigt många diftonger när dem pratar som ai, au och öy, man har väldigt många vokaler i norrland. I nuvarande Kalix så är det uppdelat i två olika områden och det är över Kalix och Kalix. I Kalix använder man sig också av diftonger som man gör i Luleå. Man använder sig väldigt gamla diftonger som sj, stj och lj. En skillnad mellan över Kalix och Kalix är att man fortfarande använder konsonantförbindelserna som är mb, nd och ng det här gör man i över Kalix. I Kalix använder man inte konsonantförbindelserna. Ett exempel där man använder konsonantförbindelserna i över Kalix är kemb som betyder kam men i kalix säger man kap. Över Kalix är mycket mer inspirerade av samerna i språket än vad Kalix är. / Edvin 8B Svenska målen är uppdelat i sex olika dialektområden, där norrländskan är det största geografiskt sätt. Inom norrländskan finns sen flera olika lokala dialekter. Till norrland räknas hela norra Sverige från strax över norra Gävle, men jag hade tänkt berätta lite mera för er om Pitemål och Nybyggarmål. Piteåmål pratas där den medeltida Piteåsocken var. En sock är ett gammalt ord för landsortsförsamling i folkkyrkan, syftet är samma som de borgliga landskommunerna. I Pitemålet finns bevarat fornspråkliga drag som diftonger. Diftonger är att man lägger till en extra vokal som i ordet göuk som på rikssvenska betyder gök. Även konsonantförbindningar finns kvar i deras variant av norrländska. Sen har vi nybyggarmålet som gäller alla de svenska dialekterna i Lappland. Eftersom den svensktalande befolkningen flyttade dit från många olika platser, men ett typiskt nybyggarmål hittas i Arjeplog. Vilket består av en blandning av riksspråket, Pitemål och Umemål. Nybyggarmålet är även inspirerat av samiskan med avsaknad av tjocka l som finns annars är speciellt för norrländskan. / Sandra 8a

Norrländska ord och begrepp

Tjänare alla glada Norrläningar idag har vi till slut kunnat börja blogga och idag har vi tänkt att blogga om olika ord och begrepp som finns i Norrland. I Norrland så finns det massor med olika ord och begrepp som är helt annorlunda än på andra ställen i Sverige, därför kan det va ganska svårt att förstå någon som pratar riktig norrländska. I Norrland så skriver man också orden som de låter och därför är det också svårt att förstå texter. några ord som skilljer sig helt från andra ställen är t ex pofät som betyder potatis och karyschoband som betyder resårband. Men de flesta orden i Norrländaska förstår man, men de stavas och uttalas lite olika som till exempel vars som betyder vart och jer som betyder jag. /Daniel Tjänare alla glada Norrläningar!Det är jag som är Edvin och idag ska jag äntligen få börja blogga om norrländska, som jag har väntat på att få börja blogga men äntligen är tiden här. Idag så har jag och min kompis Daniel han som skrev tidigare i det här inlägget börja skriva om norlländska ord och begrep. Det var ganska så svårt med att komma igång med bloggandet därför det var svårt att börja blogga var att vi inte kom på så många norrländska ord och begrep och vi hittade inte så mycket på nättet från en början. Själv så kan jag inte så mycket om norrland och jag har aldrig varit där, så det är svårt för mig att veta hur man pratar i norrland, men jag har två stycken kompis som bodde i piteå i Norrland och dem pratar klasisk norrländska. Jag har kommit fram till en sak och det är att man har andra ord och begrep i Norrland än vad man har i Uppland. I norrland så skriver man orden på ett annat sätt men om man säger det så kan man ganska så lätt komma på va det är för ord tex som vars det betyder vart sen finns ett ord som heter gode och det säger man när nånting är bättre än vanligt. Det finns jätte många ord som man säger i norrland som man inte heller kan förstå och några är gatt som betyder jag måste göra nånting ett annat ord är herna som betyder den här saken.

Norrländska särdrag

Hej! Vi har alla hört en norrlänning prata, men vad är det egentligen som gör norrländskan speciell? För att lista ut vilka särdrag som finns i norrländskan, har vi kollat på youtubeklipp där man talar norrländska, exempelvis Pistvakt och Svenska dialektmysterier. I norrländskan förändras ofta bokstävernas uttal, G och K blir "mjuka". I ord som skogen, blir det istället "skojin", och bänken blir "bäntjin". Vokalerna blir ofta långa, O blir till Å och att E blir Ä, det är särdrag som är lätt att höra och vi förknippar dem mycket med norrländskan. /Britta I norrland som sagt säger man lule´, pite´ och ume´, som är tre städer från norrlandsöstkust. Det är för att i ord försvinner ofta ändelserna och ett exempel på detta är verben springer och skjuter där de istället säger spring och skjut. I norrländskan är ett typisk särdrag att betoningen ligger på första vokalen i ordet som är att man förstärker vokalen. Mångas syn på norrlänningar är lugna och tystlåtna, sen när de väl pratar uttrycker de sig kort och uttalar inte ändelserna i orden. Det är den typiska stereotypen och en bild jag har fått av folk från Norrland. Där snackar man vanligtvis inte så mycket i onödan. /Sandra