Tankar kring dialektarbete

Vår uppgift var att arbeta med en dialekt, som vi själva fick välja. Jag valde norrländskan eftersom jag har mycket släkt från Norrland, och det verkade väl som att det skulle göra det hela lättare, eftersom jag redan innan kunde lite. Men så blev det ju inte.
Under flera lektioner har jag bara lyckats skriva några få inlägg, eftersom mycket av tiden gått åt att sitta och kompromissa med gruppen. Det är verkligen inte lätt att få ihop ett grupparbete, eftersom det är så många olika viljor, men jag tycker ändå vi lyckades få ihop ett bra resultat. Vi skrev om alla punkter, och alla hade ungefär lika mycket att göra, men det var ju inte alltid lätt att komma igång.
Särskilt inte när det gällde filmen, där hade vi många problem. Men det är inte så konstigt, vi är några elever som har fått i uppgift att göra en film under några lektioner, det klart att det inte blir en Oscars-film. Ingen kan ju förvänta sig att vi ska va utmärkta skådespelare, manusskrivare och redigerare.
Vi använde oss av flera olika arbetssätt, vilket var bra. Vi hade en blogg, vi gjorde en video och vi hade genomgång av Sveriges dialekter i en PowerPoint. I början var det väldigt svårt att blogga, tekniken funkade inte och vi var inte säkra på hur vi skulle göra, därför försvann väldigt mycket lektionstid innan man lärde sig hur man skulle arbeta.
   På bloggen skulle vi skriva om olika punkter, som att berätta om ord eller särdrag. Det var väldigt roligt att gå in på andras bloggar och läsa deras inlägg. Man fick inspiration till sin egen text genom att läsa andras inlägg om norrländskan, detta hjälpte till väldigt mycket när man själv kört fast i texten.
Det här är mitt sista inlägg på bloggen, det är skönt att vi äntligen är klara med dialektarbetet, men nu är det dags att börja om på nytt med "Kärlekshandboken".
/Britta